Nyårsafton

Ja då var den här då...den magiska och mytomspunna dagen...och aftonen...Nyårsaftonen.

Vi ska fira tillsammans med två grannfamiljer. Det kommer att bli dunderkul. Brukar alltid bli det och idag kommer inte att bli nåt undantag. Imorgon kan jag bjuda på en liten kortkavalkad...om jag inte glömmer kameran=). 

Vår enkla men goa Nyårsmeny:
Bricka med Kallskuret (kassler, rostbiff, skinka, rökt rulle) och massa exotiska goa frukter, Potatisgratäng, Sallad
Kladdkaka med Vispgrädde
Ost och Kex

Valfri dryck såklart...

Ni får alla ha ett riktigt dundrande kul slut på 2009 och en riktig höjdarstart på 2010. Önskar er ett riktigt Gott Nytt År!!! Hoppas att ljuset fortsätter att skina över era liv och att dagarna fylls av glädje och lycka! Glöm inte att fånga dagen som är här och nu...den kommer inte tillbaka...lev nu, inte då och inte sen utan precis här och nu i vår iskalla och snöiga verklighet.

Värmen i ditt hjärta lyser genom dina ögon och sprider därigenom värme till andra!

Kramelikram


Nya årets förunderliga tankestormar...

Nyår närmar sig med stormsteg....jag närmar mej nyår med lite blandade känslor...Nyår för mej handlar om förhoppningar som sprack, förhoppningar som fylldes, önskningar, farhågor, sorg, förväntan och vemod. Tolvslaget är slutet och början i en och samma förpackning liksom...slutet på året som varit och som antingen blivit allt man önskade eller precis tvärt om....Det är början på något nytt, ett blankt papper som ska fyllas med händelser som vi ännu inte har en blekaste aning om. Kommer det att bli ett bra år eller kommer det att bli ett hemskt år...man vet ju inte och det är lika otäckt varje år tycker jag. Jag kan till och med känna sorg inför tolvslaget...eller är det kanske vemod...

Jag vet i alla fall att det är början på något nytt...ett vägskäl.

Året som gått har för mig varit helt fantastiskt...det har inte hänt något särskilt som jag kan sätta fingret på utan jag har bara känt en enorm lycka och glädje till livet. Jag har lyckats hitta de ljuspunkter man lätt missar när man stormar igenom livet. Jag har vuxit, visserligen både fysiskt *hehe* men också psykiskt....på ett sätt jag inte trodde var möjligt.

2009 var så fantastiskt på alla plan och det kanske är därför jag känner som jag gör inför nya året...2010...Vad för det året med sig...vad kommer att skrivas på det tomma bladet...Blir 2010 bara hälften så bra som 2009 så är det bra nog...

Carpe Diem

Jag - inte en djurmänniska

Imorse regnade det när jag gick till stallet...men som tur var så sjönk temperaturen ganska snabbt och det gick över i snö. Men det var inte så himla lätt att skotta snön sen när den frusit till på ytan...men en massa spadtag och en ond rygg senare så är det klart.
 
Ja...jag har ju hand om hästarna när Peter kör snö...det går allt bra även om jag kan tycka att det är en aning tungt. Shit vad jag gnäller känner jag...men hästarna ÄR faktiskt inte mina...då har jag rätt att gnälla...Jag har aldrig haft bra hand med djur över huvud taget....vet inte varför men djur gillar helt enkelt inte mej....Tur jag inte pluggar till veterinär.....

Jag älskar hästarna men jag har inte den rätta inre styrkan att kunna handskas med dom, därför överlåter jag det med varm hand åt min kära man....gosar och pysslar i stallet gör jag...borstar och kratsar hovar och sånt, men jag leder dom inte nånstans...jag är ingen ledartyp direkt...

Nåja, Vicce var till ortopeden idag med sin häl och sin höft. Det finns inget som tyder på något fel utan läkaren sa att eftersom Vicce är så aktiv som han är och det faktum att han växer mycket nu tillsammans gör att han kan få ont. Det beror tydligen på att musklerna kring höften är i obalans och då blir det ett slags klickande i kotan. Inget som är farligt och läkaren sa att Vicce till och med kan börja spela fotboll igen. Behöver jag tala om att vi känner oss jättelättade och glada. Hälproblemen kommer ifrån fotbollsskorna...men det har vi ju förstått redan...

Peter har plogat snö sen igår kväll...fattar inte att han orkar, men han brukar alltid orka det han måste. Han är stark. Love ya my man!!!

Be careful out there...

Kramelikram

Rena rama Bullerbyn...

Ännu en fantastisk dag börjar gå mot sitt slut....
Nu är det riktigt mycket snö och ungarna i området är ute hela tiden. Just nu är det extra mycket barn här för sommarstugegästerna från Holland är här och så har Vicce en extra kompis här som ska sova över + de "vanliga" grannarna då..... Ja ett riktigt gäng har det varit och de springer mellan gårdarna och leker hela tiden....den ena idén tokigare och roligare än den andra. Rena Bullerbykänslan!!! Det blir en sån härlig stämning här ute på landet på någe vis...kan inte förklara det riktigt. Men ni som bor ungefär som jag vet vad jag pratar om...Kan bara förklara det med ordet Bullerbykänsla....Det är nära liksom....
Shit va jag trivs där vi bor!!!

Min Peter är iväg och plogar snö igen...det är bråda tider när det snöar hela tiden. Jag beundrar verkligen de som arbetar med snöröjning, de arbetar dag som natt och utan dom så stannar fasen imej Sverige....Ja, jag beundrar dom...det är ett viktigt jobb de har, ett jobb som betyder nåt för andra...Peter tycker det är roligt, jobbigt men roligt...det är ju många snöröjare ute så det är nog någe visst. Jag är jättestolt över honom att han orkar och att han kan...det krävs nog en hel del för att orka och kunna...och det har Peter, han har vad som krävs. Love ya my man=).

Som jag sa så ska Nils, en kompis till Vicce, sova över så nu får han inviga den övernattningsluftmadrass som Vicce fick av mormor och morfar i julklapp. Det gick bra att blåsa upp den i alla fall....och skön var den att ligga på sa grabbarna.

Imorgon ska Vicce till ortopeden med sina häl och höft-problem...undra vad de kommer fram till???

Nu ska jag surfa runt lite på internet och sen ska jag käka ris a´la´malta.

God fortsättning söta vänner

Kramelikram


Älskar livet...

Julhelgen har vi firat hemma hos oss...
"Tomten" hade såklart lagt julklappar i Vicces julstrumpor under natten...ja han tror inte på tomten så jag gör det nog mest för min egen skull...säger att det är tomten som varit där alltså....
Eftersom vi skulle äte julmat när mina föräldrar kom på kvällen så åt vi bara tomtegröt till lunch....och Vicce fick såklart mandeln den lille turnissen=)

Julaftonens kväll firade vi här tillsammans med mina föräldrar. Vi åt en massa god julmat, läste juldikter, sjöng och öppnade massor med julklappar. Tack Peter, Victor, mamma och pappa för en underbar julaftonskväll!!

Idag har Peters mamma och morbror varit här och ätit och bytt julklappar. När de åkt hem gick vi ut och skottade snö i snöstormen och Vicce byggde snöfort tillsammans med grannarna och åkte pulka och bobb. Det var jättekul!! Kinderna var illröda och fina när vi kom in. En helt sagolik julhelg.

Inatt ska Peter iväg och ploga snö stackaren...det har kommit en hel del. Det är helt underbart vackert...och för att inte tala om hur mysigt det är att krypa in när man varit ute länge...koka sig en kopp varm choklad, tända lite ljus och krypa under en filt och bara mysa samtidigt som man lyssnar på vindens tjut och snöns framfart runt knuten. Älskar den här tiden...älskar snö...älskar jul...älskar allt ...älskar livet...

Kramelikram 

Julen närmar sig...

Nu är allt förberett och klart, bara mozartkulorna kvar att pilla med men det är bara kul. Maten och godiset är klart och huset är städat, rena mattor på golven, granen klädd och under den ligger massor med klappar.

Förväntans stjärnor tindrar i Victors ögon när han med jämna mellanrum glider förbi granen och tittar på klapparna....han väntar, han längtar...jag och Peter också. Vi älskar julen och framför allt så älskar jag julklappar, både att ge och att få. Vi kommer aldrig att sluta ge varann julkklappar i min familj...varför ska man sluta göra det...det är ju så himla kul. Visst vi är inte så himla många...förstår att det blir ohållbart i familjer där man är jättemånga och med förgreningar i olika konstellationer av familjer. Men min lilla söta pluttfamilj köper MASSOR av klappar till varann=). Wonderful!!

Jag har ont i skallen...har haft det hela dan faktiskt...irriterande.

Lugnet sänker sig över Lämås...har inte varit särskilt ruschigt förut heller men det hör väl till att säga så när allt börjar landa...bli klart...när det bara är det roliga kvar.

Nu är jag ledig fram till den 4 januari...har sparat studiedagar så jag skulle kunna vara ledig i mellandagarna.

ÄNTLIGEN har Vicce fått en tid hos ortopeden...nu ska vi väl få veta varför hans höftkulor hoppar ur led i tid och otid....han är visserligen mycket bättre nu när han inte spelat nån fotboll...men vi får se vad de säger.

Nu ska jag fixa till lite kvällsmat....mos och köttbullar...

Kramelikram

Life must go on...även vintertid

Alla (nästan) går omkring och önskar en vit jul...ni vet en sån där vit sagojul som det alltid var förr (på dinosaurernas tid då jag var ung). Den vita julen har inte infunnit sig på ett antal år (vad jag kan minnas i alla fall, men det är inte det som är viktigt).

I år har vi fått snö och kyla, visserligen ganska sent på året men i alla fall lagomt till jul. Det är jättevackert ute och tar man bara på sig kläder så kan man vara ute och njuta länge. Kvällarna är ljusare och stjärnhimlen är otroligt vacker. Att gå till stallet i snön och höra hur det knarrar sådär härligt under fötterna är otroligt rofyllt. Det är som det ska va alltså....

Vinterdäcken är på (ja, borde vara det eftersom det är lag på det...annars får man skylla sig själv) så snö och is borde inte vara nåt större hinder för att ta sig fram...förresten så är det väl inget mer än akuta sjukhusbesök som är så viktigt att man måste ge sig ut i värsta halkan...?? Eller??

Tidningsrubrikerna säger nåt annat...likadant varje år...Stora rubriker om snökaos, trafikolyckor, avåkningar och tågförseningar. Vi bor i Sverige...Sverige är ett land med fyra årstider..Vår, Sommar, Höst och Vinter...ändå är Sverige och svenskarna aldrig beredda på vintern och snön när den kommer. Varför??? Förtränger man att det faktiskt kommer en vinter varje år, villkorslöst. Såklart att det är besvärligt att ta sig fram när snön just har fallit och innan plogbilen hunnit dra undan det värsta, men i ärlighetens namn...Måste det bli förstasidesstoff i tidningarna år efter år??....Vi VET ju att det ser ut så här ju....

Att någon behövt knuffa iväg en bil som fastnat i en snödriva är inget jag vill (eller känner att jag måste) läsa om när jag slår upp tidningen...Det händer ju överallt när det är halt...Det är inte nyheter...

Nej vardagsmat som snöväder är inte nyheter....och jag fattar inte varför folk måste va så förbannat överraskade när det kommer snö....global uppvärmning i all ära...men snön kommer nog att falla över Sverige några tiotal år till så för allt i världen, förbered er både mentalt och fysiskt på en vinter även nästa år så slipper ni kanske bli så rädda och lamslagna när det vita börjar falla från skyn.

Life must go on...fast det är vinter...

Kramelikram

Idag är ingen vanlig dag...

NÄ, för det är min födelsedag!!!

För 42 år sedan 05.15 imorse pluppade ett ilsket skrikande illrött litet flickebarn ut på Mariestads lasarett.
Det var jag=)
Det har hänt en del sen dess, både bra och dåliga saker...fast mest bra såklart.

GRATTIS till MEJ!!!


Snart kommer mamma och pappa hit och då ska vi käka tårta och mysa.

För övrigt så har jag stekt julköttbullarna och de är på väg in i frysen bara de svalnat lite.

Vicce och jag var ute och skulle åka lite bobb förut, det var så kallt åt näsan så vi frös faktiskt in...

Kramelikram på er alla!!!
Nu ska jag ha en underbar födelsedag=)


Snart kommer tomten...

Ja jag bloggar inte ihjäl mej direkt...däremot höll jag på att elda ihjäl mej igår. Var det fler som hade svårt att få varmt inomhus igår när det blåste så förbenat. Jag fick inte upp termometern till mer än 19 grader hur jag än försökte. Idag är det skillnad, det är kallare ute men det är lättare att få varmt inne. Skönt.

Men visst är det vackert så det värker ute...solen skiner och det gnistrar i snön...Helt underbart om du frågar mej.

Äntligen (nästan) klar med julklapparna. Jag handlade det sista häromdan och fick mamma med mej till Kristinehamn. Det var jättekul!!

Idag ska jag iväg och handla när Peter kommer hem, tänkte i alla fall börja steka köttbullar i helgen och planera resten av maten.

Är förresten hemma med Victor, han har nån magåkomma...typ bakvänd magsjuka. Han har haft det riktigt besvärligt. Vet inte om han blivit kall eller om det är magsjukan.

Idag ska jag börja julstäda...tar ett rum i taget. Ska bli jättekul. Vi ska pynta på söndag så har vi bara maten kvar sen. Sen mina vänner är det julfirande som gäller!! Å vad det är mysigt med jul...

Var rädda om varann.

Kramelikram

Partylåt....=)

På tjejfesten vi hade hos grannbruden i somras så spelades den här (bland annat) till typ fem på morron och glada brudar sjöng för hela bygden=). Roliga minnen=)


Faan va kul vi hade...skiiiitkul=) Tänk va fyra brudar kan skratta och fåna sej...underbara brudar=)


Vi är alla sångfåglar=)



Nu ska jag slänga mej i kudden...bara jag vaken...

Kramelikram


Att känna lagom

Jaha, då var IDOL 2009 avgjort då....och jag måste säga att för en gångs skull vann rädd dude...helt sjukt bra framträdande av vinnarlåten, en riktig utklassning om ni frågar mej. Den här vinnarlåten bara högg sej fast liksom, jag älskade den direkt. Love at first sight=)


Grymt!!!

Lärt mej massor den här veckan...om min kommande profession...Fast jag har så jäkla svårt för en del saker...Läser jag litteraturen ska man vara objektiv, vara som ett tomt blad, sätta gränser, tänka på vilket uppdrag man har och vara noga med att inte ta med sig känslorna hem osv osv....

Hur faan bär man sig åt i verkligheten då???
Jag känner med en del människor jag möter på ett sätt som gör det omöjligt att inte ta med mig känslorna hem....det gör det omöjligt att vara som ett tomt blad...objektiv...sätta gränser....tänka på uppdraget....När jag ser MÄNNISKAN så glömmer jag den förbannade kurslitteraturen och dess moralpredikningar....Jag bryr mej helt enkelt för mycket...

Man gör det man måste ju....och känslorna är ju omöjliga att koppla bort....SKA man koppla bort dom??? Kan man bli en bra kurator då??? Känner man inte med och framför allt för de människor man möter kan man väl inte vara säker på att man gjort det yttersta?? Det är i alla fall min fasta övertygelse.

Jag blir ofta ledsen, förtvivlad och bedrövad...inte för min egen skull alltså utan inför det jag möter....hur ska jag då kunna lämna det kvar på jobbet....jag har ingen avstängningsknapp som jag kan trycka av och på....jag funkar inte så...

Jag tror jag känner för mycket...trodde inte det var ett problem att känna för mycket men det är det....
Kan man tränas i det...att känna lagom???

Jag är i alla fall ett hundra procent säker på att jag är där jag vill vara, att jag läser till det jag vill göra.
Här gör man skillnad...och yrket ger en tillfredställelse som inget annat jobb nånsin kan ge!!

Jag är jäkligt glad och stolt över mej själv och mina kurskompisar...
Om jag bara nu kan lära mej att känna och bry mej lagomt så vore allt perfekt...

Nu ska jag lyssna på vinnarlåten ett tiotal gånger till sen ska jag slänga mej i kudden....Imorgon väntar 97-årskalas i Sunne.

Kramelikram


Nyser du?? Kan va ren och skär kåthet=)

Sant eller inte, vad vet jag men idag kunde man läsa i dagstidningen om en kvinna som nyser när hon blir kåt....ja, ja intressant tänker ni...men tänk dej själv vad oerhört pinsamt nu när typ hela Sverige vet om hennes egenhet. Shit om hon råkar nysa typ i kassakön...i postkön...ja, you name it, då tror ju alla som sett henne i tidningen att hon är...ja just det=). Smart...Not

Idag har jag varit på luciafirande för att raskt byta ämne. Vicce var tomte och de sjöng så fint alla kidsen. Efteråt var det lussefika såklart. Mys mys.

August har varit i slagsmål..ja, katten vår alltså....ett typiskt hanslagsmål där bakdelen får sig en omgång av den brutale motståndaren. August klarar av detta själv i vanliga fall men just nu sitter det på ett ställe som han inte når ordentligt så då får jag sköta om det med tvättning och penicillinsalva. Man måste vara förberedd när man har hankatt. Han hatar mej just nu...men det går över.

Som ni som läser min blogg varje dag kanske märkt så gör jag inte inlägg precis varje dag för tillfället....det beror på att det dels inte händer så himla mycket och dels på att jag prioriterar andra saker...tiden räcker inte till allt man vill alltid....
Jag är ju typ heltid på psykiatrin och det som händer där kan jag ju inte direkt skriva om här av förklarliga skäl...när jag kommer hem lagar jag mat, äter, diskar, duschar och lägger mej......hur intressant kan det va???
Jag skriver när jag tycker jag har nåt att skriva om helt enkelt....

Until next time....

Var rädda om varann

Kramelikram

Skyltsöndag

Jaha, så var det söndag och helgen bara försvann...men en del har hänt men inte särskilt mycket...

Igår var en skitseg och go dag då vi inte gjorde ett nyttigt handtag på hela dan...Kan nog kalla dan för tråkig till och med även om jag sällan använder det ordet...men tråkigt seg var den i alla fall.

Idag var bättre dock...städade lite på fm...fixade iordning Vicces tomtedräkt inför luciatåget på tisdag och hängde upp lite röda kulor i köksfönstren.

Eftermiddagen tillbringade Vicce och jag i Åtorp på den årliga skyltsöndagen. Jag sålde lotter för föräldraföreningen såklart och sen kom min mamma dit också så då kollade vi på det ridande luciatåget, dansen kring granen och gick tipspromenad. Vicce var med sina kompisar så honom såg vi knappt röken av.

En bra men alldeles för kort helg.

Kramelikram

Skit i miljön - köp plastpåse

Hemma och vabbat idag...Vicce hade faktiskt inte ont i halsen när han vaknade, första dan utan halsont för honom, skönt. Det har varit en ettrig infektion, ingen feber men en ettrig lokal halsinfektion. Skönt det vänt.

Igår jobbade jag, då var farmor här och höll Vicce sällskap. Vi ringde henne på onsdagkvällen men hon tvekade aldrig utan satte motorvärmaren i bilen och ramlade in hos oss 6,40 torsdag morgon. Tusen Tack!! Idag kunde hon inte för hon skulle jobba så då var jag hemma istället. Vi har pusslat den här veckan och det har löst sej bra.

Idag har jag bakat en hel del småkakor, fick ett ryck och bakade fyra sorter. Vi äter inte mycket kakor här så jag brukar baka halv sats åt gången bara, annars får vi slänga massor. Men fyra sorter blev det som sagt...

Efter jobbet igår så åkte jag och handlade vid min vanliga affär....fick en kassörska som såklart lämnade kassan så fort jag betalat (jag hatar när de gör så) vilket resulterade i att jag fick typ klättra efter varorna eftersom ingen var kvar och skötte bandet...tycker det är skitusel stil och det är oftast samma brud som gör så...Påminn mej att jag INTE ska ställa mej vid hennes band mer....
Okej..inte nog med det...när jag sen rullade ut med alla mina papperskassar (ja, jag tänker på miljön) och sen skulle lyfta dom från kundvagnen och in i skuffen på bilen så lossnar såklart pappershandtaget på den ena och ut på parkeringen trillar allehanda ting...bland annat en jävla gurkburk som såklart går sönder...gurka överallt...det stinker...
Jag slänger in de grejer som inte stinker gurka i skuffen och går in i affären för att hämta en påse att plocka glasskärvor och gurka i...får med mej en pappersrulle av en snäll kassadam...Där står jag på knä på Kronhallenparkeringen och torkar asfalten med hushållspapper...Fiiint. Kunde ju inte lämna det där...dessutom var det bakom mitt bakdäck...
Nåja, när allt är upplockat så sätter jag mej i bilen och öppnar min mintstång, tar en tugga och börjar backa ut...fortfarande med mintstången i munnen...DÅ, ett öööronbedövande gnissel...jag tittar skräckslaget på tanten i bilen bredvid som slänger sig ur sin bil och undrar vad som händer....Jag bromsar, lägger lugnt i ettans växel och kör varsamt framåt under kraftigt gnisslande. Jag går ur bilen och tanten och jag stirrar på varann....Jag säger: Oj, jag trodde jag körde på din bil.....Hon svarar: Det var tur att du inte gjorde det...
Ja ja, jag kollar under bilen och där ligger en flaska med ICA dricka som troligtvis rullat in under bilen då påsjäveln pajade.. (Här börjar jag bli en smula irriterad)..jag fiskar upp den halvmosade, läckande flaskan och viftar med den triumferande mot tanten...Det var den här!!! Och vet du vad, jag tänker va fräck och bara ställa den här...jaa, det tänker jag, sa jag och ställde den demolerade, blöta flaskan på parkeringen, satte mej i bilen och körde därifrån...frenetiskt tuggande på min mintstång...

Nästa gång skiter jag i miljön och köper plastpåse istället...det är bättre för hälsan...

Kramelikram

Carpe diem

Victor och jag vandrar runt här hemma och gör just ingenting. Victor har fortfarande ont i halsen...när jag kollar i hans hals ser det ut som om han har en massa blåsor där och så är han RÖD..förstår att det gör ont alltså. Värst är det på morgonen och kvällen. Just nu sitter han bredvid mej och pluggar matte:). Ska Vicce vara hemma imorgon också så är Peter hemma har vi bestämt...troligtvis blir han hemma imorgon också...

Vaknade till ett gnistrande kallt och vackert frostlandskap imorse. Så mycket frosten gjorde för ljuset och energin.




Plockade fram en påse lingon ur frysen och kokade lingonsylt förut. (TACK PAPPA)!!! Utan pappas bärplockningsintresse och snällhet hade jag inte haft några lingon alls.

Jag har hängt ut en massa mat till fåglarna igen, jordnötter, talgbollar och solrosfrön...det går åt mat för att de ska hålla sig varma.

Peter blir nog sen idag trodde han...kör visst bud till Stockholm...låg en hel del bilar på taket längs vägen sa han. Är det så himla halkigt???

Hitta styrkan i dej själv och njut av livet som det är!!
CARPE DIEM!

Kramelikram


Hitta mandeln....

Gårdagen tillbringades på Örebro universitet...fallstudie-seminarie. Kul som sjutton, fick ju ta del av fem gruppisars fallstudier och hur de tänkt kring dem...och så diskussioner kring dom. Jättelärorikt!!
Min fallstudie höll en hög kvalitet sa min seminarieledare...hur kunde det gå till??? Kul i vilket fall.

Idag har jag vabbat...Peter vabbade igår..Vicce har ont i halsen. Han och Peter var till vårdcentralen igår och tog en del prover men det kunde bara konstatera att proverna såg bra ut. Infekterade halsmandlar blev diagnosen. Läkaren sa att Vicce kunde gå till skolan som vanligt men han fick inte va med på gympan...Men inte skickar jag han till skolan med ont i halsen, han får allt vara hemma tills halsen känns bra igen. Jag är hemma imorrn och Peter torsdag om det behövs...sen ber vi farmor snällt om fredagen om det skulle bli långvarigt.

Hämtade lite läxor åt honom i skolan idag...vill ju inte han ska sitta och ha det tråkigt...

Kramelikram

RSS 2.0