Ny dag, nya möjligheter...

Det är lite tomt och ensamt här hemma....Peter ligger ute på jobb en tid så Victor och jag får klara oss själva. Det går i och för sig jättebra, vi har goda vänner som ställer upp och hjälper oss med hästarna och vetskapen man bara kan slå en signal om det skulle vara nåt är betryggande...Man är aldrig riktigt ensam när man har vänner. Men känslan av att inte träffa Peter på tre veckor är ändå obehagligt påtaglig...Längtar....Saknar.

Igår var vi till stranden Victor och jag...vi strålade samman med familjen Brink och vi hade en mysig eftermiddag tillsammans.

Jag längtar till skolan börjar igen...tänk va kul det ska bli. Jag saknar flera av mina klasskamrater och jag saknar den glada och lättsamma stämningen vi har där. Jag jobbar tre och en halv vecka till, jag trivs riktigt bra. De flesta arbetskamrater är underbara...saknar dock att inte få jobba tillsammans med Nina som jag gjorde förra året..våra scheman går totalt om varandra och vi tycker det är skittrist. Hon är helt underbar och vi jobbar jättebra tillsammans...trivs ihop helt enkelt. Nåja, kan inte få allt här i världen men hade varit kul eftersom det troligtvis är min sista sommar där...Jag hoppas ju få ett jobb som jag pluggat för att få när jag är klar...

Helgen som var förresten...då var vi ute med båten och Peters bror Thomas med familj var med i sin båt. Vi slussade i Bjurbäcken och Asphyttan...for vidare mot Filipstad och övernattade där i gästhamnen. Dagen efter for vi tillbaka samma väg och lade till vid en underbar ö som heter Kistnäsholmen (en ö där de förr i tiden förvarade de döda som dött under vintern i väntan på att tjälen skulle gå ur marken så de kunde begravas...det påstås spöka där). Vi hade i alla fall en härlig eftermiddag och kväll där med bad för ungarna och grillning innan vi puttrade hemåt. Röd som en signalkräfta var såklart jag med min löjligt känsliga hud...

Nu blir det att diska undan lite efter frukosten och sen bär det iväg till Björneborg och mina föräldrar MYYYS!!!

Kramelikram