Träffade en klasskamrat från socprogrammet på min VFU idag, vi var på samma möte, hon med sin VFU-plats och jag med min. Det var superkul att se henne!! Shit det var ju tre månader sen vi sågs, kändes riktigt bra.

Jag håller på och fixar och donar inför ett grannsamverkansmöte vi ska ha den 23e. Eftersom jag är sekreterare så fixar jag med dagordning, papper och sånt. Men nu ser det ut att vara klart. Bra bra.

Imorgon har jag mitt första patientsamtal på VFUn. Det ska bli jättekul. Vi (ja jag och den tjejen som är där samtidigt som mej då, Veronica som hon heter) har fått så himla bra introduktion så jag känner mej trygg med att ha samtal faktiskt. Klart man är lite pirrig, vore jag inte det så va jag inte mänsklig...men det kommer att gå jättebra.

Såg ett sånt där litet visdomsord idag som jag gärna vill dela med mej av till er.....

"Hur kommer det sig att föräldrar känner till allt de varnar sina barn för??"

Hmmm, fundera på det ni..

Kramelikram