Dagen har gått...Peter genomgick sina undersökningar men läkarna kan inte säga vad det är för fel...vävnadsprover tagna....återigen väntan men nu känns väntan lite lättare...inte bättre men lättare eftersom läkarna faktiskt har undersökt och låtit honom åka hem igen...kan inte vara nån fara då.

Idag har jag fått vara med på ECT. Det är behandling med typ elchock. Jag var väldigt spänd innan...alla har vi ju sett gökboet...men det gick väldigt bra och kramperna patienterna fick var inte så läskiga när man var förberedd. Shit vad man får vara med om mycket på praktiken och jag blir bara mer och mer övertygad om att jag valt rätt väg. Haft samtal idag som gick jättebra. Känner mej trygg i den rollen, det känns bra helt enkelt.

Skönt med helg, jag är trött både fysiskt och psykiskt. Veckan har varit jobbig på många sätt. Nu väntar vi besked både på Peters prover och Vicces röntgen. En del av mig hoppas det ska finnas en förklaring till Vicces ljumskproblem, det kan ju inte hoppa ur led och låsa sej utan anledning liksom, men en del av mej vill ju att det inte ska visa nåt alls. Men visar det inget på röntgen så innebär det ju fler undersökningar och det vill jag helst att han ska slippa. Jag hoppas det är något som helt enkelt växer bort.

Konstigt att det måste dyka upp orosmoln med jämna mellanrum. Man får helt enkelt inte ha det FÖR bra eller vara FÖR lycklig, då ska man liksom kastas ner mot marken för uppvakning eller omruskning. Men det är väl det som är livet antar jag, lite ups och lite downs.

I helgen ska jag bara njuta av att vara här och nu. Gör det du också=)

Kramelikram