Det är den krassa sanningen det.
Vaknade till strålande solsken efter att ha sovit ut ordentligt. Riktigt vackert vårväder och det droppar och porlar både här och var.
Jag läste klart boken om sorg och kris inatt, den var jättebra och jag hoppas jag får till en bra sammanfattning inför seminariet imorgon. Jag kommer att sitta med det ikväll när jag kan ha fullt fokus på det.

Har just hämtat Vicce på skolan, eftersom han har fotbollsträning blir det så stressigt när han tar bussen hem så...som ni redan vet...så brukar jag hämta honom när jag kan fotbollsdagarna. 
Höll dock på att bli bli buss för honom ändå för strax innan jag skulle åka började min syn bli flimmrig och konstig.....MIGRÄN...tack för det tänkte jag men tryckte i mej två alvedon och åkte ändå. Den här gången blev inte migränanfallet alls kraftigt och avtog ganska snabbt. Annars kan jag ibland bli nästan helt blind och det lilla jag ser flimrar kraftigt....då är det bara vågrätt läge som gäller. Hade som sagt tur idag.

Migränen var riktigt jobbig när jag var ung och inte hade lärt mej hantera den som jag kan idag. En procent av Sveriges befolkning har min form av migrän som kallas auramigrän och det är den lindrigaste formen av migrän...jag är otroligt skonad som slipper huvudvärken även om jag kan känna mej otroligt handikappad när synen försvinner.

Nu väntar disken i köket...kan höra den ropa mitt namn...bäst att ila

Kramelikram