I väntans tider...

Gomiddag. Här sitter jag och inväntar Vicce som snart är hemma från skolan. Ska bli skönt när han kommer hem, huset är så förtvivlat tomt och tyst när han inte är hemma. Inte för att han gör så stort väsen av sej när han är hemma heller..men han är i alla fall här då. Jag kan gå till hans rum och prata en stund, skratta tillsammans lite eller bara sitta bredvid ett slag och titta på det han grejar med för stunden.
Jag minns en tjej som sa till mej en gång, detta är flera år sen...."Åh vad jag tycker det är skönt när jag lämnat barnen på dagis och kommer hem till ett lugnt och tyst hus. Då sätter jag mej och äter frukost och bara njuter".
Okej, visst kan det vara skönt att vara ensam ibland, jag säger inte det, man måste ha lite ensamtid då och då, men att man skulle på nåt sätt njuta av att barnen inte är hemma är för mej alldeles otroligt främmande. Det är på något vis inte komplett när Vicce inte är hemma....bara tyst, tomt och himla tråkigt faktiskt.
Men nu kommer han snart hem och då ska vi fortsätta på tårtan som blev kvar igår....och ikväll ska vi titta på våra kinesiska svävande lyktor som vi tänkte skicka upp så fort mörkret infinner sej. Mysigt värre!!

Jag håller på att ringa till olika socialkontor för att få till en intervju inför ett projektarbete vi håller på med i skolan men det är inte lätt att få tag i dom minsann. Tur kanske att dom koncentrerar sej på sitt arbete med sina klienter än att svara på frågor från studenter......tur för klienterna i alla fall:)

Nu bromsade bussen in utanför.....

Vi hörs igen senare

Kramelikram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0