En väldigt bra och positiv dag..hänt en del spännande saker på praktiken och som vanligt har jag lärt mej massor.

Var på en föreläsning i Örebro på eftermiddagen om en slags terapiform eller ett sätt att arbeta med patienter i alla fall....jag tänker inte gå in på det mer än att säga att det var oerhört intressant och föreläsarna var urproffsiga. De körde rollspel för att praktiskt visa hur det kunde gå till och vi fick göra mindfulness-övningar och lite andra grejer....Häftigt var det.

En sak som de pratade om och som jag fann intressant var att om man får frågan "Vem är du?" så är det väldigt svårt att svara....Jag är exempelvis mamma, jag är kvinna, jag är sambo, jag är dotter, jag är syster, jag är barnbarn, jag är ljushårig, jag är svensk, jag är socionomstuderande, jag är en vän...ja, jag är väldigt många saker och frågar man den frågan tillräckligt många gånger så vet mottagaren av frågan till slut inte vem hon eller han egentligen är....Vem är du egentligen...liksom bakom alla roller?? Vem är DU?? Ingen vet....vem man är förändras ju också ständigt, ett varande är föränderligt och absolut inte beständigt....okej, min återgivning av det de pratade om kanske inte blir exakt återgivet men ni fattar va??

Man förändras nog hela tiden...så fort man lärt sig nåt nytt så förändras man ju lite lite grann...man märker det inte men man gör det, det är oundvikligt. I grunden är man såklart den samma men förändringar sker.....hela tiden....tror inte ni det också??

Spännande och fashinerande tanke, särskilt för oss som vill ägna oss åt socialt arbete men även för alla andra. Bra att tänka på i många sammanhang kanske...döm inte...alla kan förändras...alla är värda en andra chans....

Nåja...lite fundersamt och småfilosofiskt på kvällskvisten men ibland har man möten under dagen som liksom etsar sig fast....föreläsningen var ett sånt möte...ett bra möte=)

Börjar verkligen längta till fredag när jag ska på seminarie i Örebro på universitetet och äntligen få träffa några av mina classmates. Det ska bli riktigt riktigt kul för jag saknar verkligen en hel hög av dom!!! Spännande att få höra deras erfarenheter och funderingar kring saker...ska bli skitkul!! 

På hemvägen idag fick jag lust att hälsa på mina vänner och arbetskamrater på "mitt" äldreboende. Tänk vad glada de gamla blev, helt underbart. Jag saknar dom. Gick över på avdelningen mitt emot och där fick jag goa kramar av arbetskamraterna....de saknar mej sa de=), kändes verkligen skönt att se dom igen. Hoppas jag får jobba där till sommaren också.

Okej..nog tjatat för idag...

Kramelikram